PERFECT HEALTH 101

Frågan som man oftast får höra gällande en växtbaserad kost är varifrån proteinerna kommer.  Den är så vanlig att den förtjänar ett svar i form av en artikel.  

Här får du läsa om vad proteiner är, varför de behövs, hur mycket som behövs och hur du uppfyller det behovet med en lågfetthaltig levande föda kost.

Vad är lågfetthaltig levande föda?

En växtbaserad kost av lågfetthaltig levande föda består av färska frukter, grönsaker och gröna blad.  Den innehåller alltså inga djurprodukter som kött, mjölk, ost, ägg.  Den innehåller inte heller bönor, linser, tofu eller andra sojaprodukter.   Den innehåller inte ens vanliga typer av stärkelseprodukter som vete, korn, ris, potatis, då dessa måste kokas innan de kan ätas.

Du kan läsa mer utförligt om lågfetthaltig levande föda kost här.

Vad är protein?

Protein är en av de tre typerna av näring som kan förse oss med kalorier.  De två andra är kolhydrater och fett.  I en lågfetthaltig levande föda kost kommer minst 80% av kalorierna från kolhydrater, högst 10% från fett och högst 10% från protein.

Det är lättare för kroppen att omvandla kolhydrater till energi än protein.  Protein behövs primärt som byggmaterial i kroppen.

Protein är uppbyggt av aminosyror.  Det är aminosyrorna som är byggstenar som kroppen använder för att själv kunna bygga sina egna proteiner.  En del aminosyror kan kroppen inte producera själv, utan måste få i samband med maten.  Det betyder att protein är livsnödvändigt för oss människor.

Vad används protein till?

För att kunna använda sig av protein måste kroppen först bryta ner proteinet som kommer med maten till dess beståndsdelar, aminosyror.  Ju mer komplicerade proteiner man äter, desto mer arbete måste kroppen lägga ner på att bryta ner dem.

Animaliskt protein är oftast mer komplext än växtprotein och kan bestå av tusentals aminosyror i en kedja.  Växtprotein brukar vara betydligt enklare och kan bestå av hundratals aminosyror i en kedja.

De fria aminosyrorna används sedan till olika ändamål.   Med hjälp av dessa kan kroppen bygga sina egna proteiner för att bland annat bygga enzymer och annat material.  Förutom vatten är protein den oftast förekommande typen av molekyl i kroppen.  

Det är främst när vi växer som vi behöver som mest protein.  När vi inte längre växer behövs protein främst för att underhålla kroppen.

Hur mycket protein behöver vi?

De som behöver som mest protein är de som växer som snabbast.  Vi växer aldrig så snabbt som när vi är bebisar.  Som tur är så har naturen förberett perfekt mat till bebisar - modersmjölk.  

Genom att analysera hur mycket protein det finns i den mänskliga modersmjölken kan vi se hur mycket protein vi behöver procentuellt sett, då vi behöver som mest protein.  

I genomsnitt brukar den mänskliga modersmjölken ha hela 5-6 E% (energiprocent) protein.  Det betyder att 5-6% av kalorierna i modersmjölken kommer från protein.  Vi behöver alltså aldrig mer än 6 E% protein.  Det verkar rimligt att en vuxen kanske bara behöver omkring 3 E%.

Var finns protein?

Då cellmembran till största del består av fett och protein betyder det att protein finns i all naturligt förekommande, obehandlad mat.  För övrigt varierar andelen protein mycket på typ av mat.  

De flesta vet att kött, som består av muskler, som till största del är uppbyggt av protein, innehåller mycket protein.  Vi har också fått lära oss att bönor, linser och sojaprodukter innehåller mycket protein.  Men även färska frukter och grönsaker innehåller protein.

Intressant nog visar det sig att frukt, som är basen i en lågfetthaltig levande föda kost, vanligtvis innehåller precis så mycket protein som vi behöver.  De flesta frukter och bär ligger på 4-7 E% protein.  Nedanför ser du några exempel.  Observera att modersmjölkens 6 E% är mycket mer än vuxna människor behöver.

Om de flesta av kalorierna kommer från frukt, betyder det att vi automatiskt kommer att få i oss precis lagom mängder protein.  

I en lågfetthaltig levande föda kost brukar man även äta mycket färska gröna blad.  Trots att dessa kan ätas i stora mängder så uppfyller de sällan mer än 4% av kaloribehovet.  Men det är intressant att se att de gröna bladen innehåller mycket protein, ibland faktiskt lika mycket som kött, mätt i energiprocent.  I bilden kan du se en jämförelse mellan modersmjölk och gröna blad.

Kan man få proteinbrist?

Det visar sig att det är mycket svårt att skapa en kost av naturligt förekommande produkter som ger tillräckligt med kalorier men för lite protein.  Proteinbrist är någonting som brukar uppstå där folk svälter, och då alltså inte får tillräckligt med kalorier.

Vid vissa sjukdomstillstånd, eller tillstånd där kroppen inte klarar av att sönderdela protein eller använda sig av de aminosyror som finns i matsmältningskanalen, kan det hända att man kan få vissa brister.  

Men generellt är det nästintill omöjligt att få i sig för lite protein så länge man får i sig tillräckligt många kalorier.

Vad händer om man äter för mycket protein?

Det största problemet vi har med protein i vårt samhälle är att vi äter för mycket av det.  I Sverige äter vi igenomsnitt 17 E% protein.  Som vi såg är det rimligt att anta att vi aldrig behöver mer än 6 E%.  

Kroppen har ingen förmåga att lagra extra protein.  Därför måste den göra om proteinet och göra sig av med överflödet.  Några problem som kan uppstå då vi äter för mycket protein är:

• Njurproblem:  För mycket protein tär på njurarna och ökar riskerna för att bland annat drabbas av njursten.
• Benskörhet:  För att motarbeta försurningen tar kroppen av kalciumdepåerna, som finns i ben.
• Allmän försurning:  Det är i en försurad kropp som kroniska sjukdomar som exempelvis cancer utvecklas.

I boken "The China Study" av T. Colin Campbell kan du läsa mycket detaljerat om hur överflödigt protein påverkar kroppen.