PERFECT HEALTH 101

Glykemiskt Index f�r frukt

Sun, 09 Oct 2011 11:40:00 +0000

Personer med blodsockerproblem kan gå över till en lågfetthaltig levande föda kost för att reglera sitt blodsocker (läs mer om det här: candida, diabetes typ 2). Men de första dagarna kan kroppen fortfarande ha höga blodfettnivåer, och därmed inte klara av större mändger socker. Därför kan det vara bra att undvika sötare frukter, de första dagarna. Ett mått på hur snabbt kolhydraterna i maten vi äter kommer ut i blodet kallas för Glykemiskt Index (GI).

Vad är Glykemiskt Index?

Glykemiskt Index är ett mått på hur mycket blodsockret stiger efter att man har ätit någonting. Om man äter rent socker får man ett värde som man har kallat för 100.

Det är mat som innehåller kolhydrater, det vill säga socker eller stärkelse, som kan ge upphov till höjning av blodsocker. Ju mer socker och mindre fibrer någonting innehåller, desto högre blodsockerhöjning leder det normalt till.

Man brukar säga att glykemiskt index är:

Högt om det är över 70
Mellan om det är mellan 56-69
Lågt om det är under 55

Glykemiskt Index för frukt

Det är svårt att ge noggranna GI-värden för frukt på grund av att GI-värdet varierar mycket med mognadsprocessen. Ju mognare och sötare en frukt är, desto högre GI-värde har den. En gulgrön banan, som ännu inte är mogen, kan ha ett GI-värde på 30. En övermogen banan kan ha ett GI-värde som kommer upp till 70. Normalt brukar GI-värdet för bananer ligga omkring 50. Dessutom är vissa sorter sötare än andra.

Nedanför ser du en tabell på olika GI-värden som man har uppmått i frukt:

Som du kan se i tabellen så tenderar olika typer av meloner att ha höga GI-värden. Det beror på att de oftast är mycket söta och innehåller förhållandevis få fibrer.

Osöta frukter som tomat, gurka, zucchini eller paprika, däremot, ger så låga GI-värden att de knappt går att mäta.

Vad höjer GI-värdet?

Ju mognare en frukt är, desto mer enkla sockerarter innehåller den, vilket medför ett högre GI-värde.

Dessutom höjer man GI-värden om man mixar mat i en mixer, eller gör juice av den. En fruktsmoothie som består av mixade frukter ger ett mycket högre GI-värde än om samma frukter skulle ätas i sitt naturliga tillstånd.

Hur sänker man GI-värdet?

Du kan faktiskt sänka GI-värdet på maten genom att blanda frukt med någonting fiberrikt. Ett bra tips är att äta frukten tillsammans med späda gröna blad, som färsk spenat, romansallat, isbergssallat, etc. Gröna blad kan med fördel blandas med all frukt förutom meloner utan att medföra problem för matsmältningen. Du kan läsa om hur man bäst kombinerar frukt för optimal matsmältning här.

Tips för de första dagarna

De första dagarna av en lågfetthaltig levande föda kost:

Satsa på att äta en hel del sallader
Ät en hel del osöta frukter (tomat, gurka, etc)
Ät gröna blad i samband med frukt
Undvik:

- meloner

- ovanligt söta frukter

- torkade frukter

- att göra frutksmoothies

Varifr�n f�r man protein n�r man �ter levande f�da?

Sun, 21 Aug 2011 18:45:00 +0000

Frågan som man oftast får höra gällande en växtbaserad kost är varifrån proteinerna kommer. Den är så vanlig att den förtjänar ett svar i form av en artikel.

Här får du läsa om vad proteiner är, varför de behövs, hur mycket som behövs och hur du uppfyller det behovet med en lågfetthaltig levande föda kost.

Vad är lågfetthaltig levande föda?

En växtbaserad kost av lågfetthaltig levande föda består av färska frukter, grönsaker och gröna blad. Den innehåller alltså inga djurprodukter som kött, mjölk, ost, ägg. Den innehåller inte heller bönor, linser, tofu eller andra sojaprodukter. Den innehåller inte ens vanliga typer av stärkelseprodukter som vete, korn, ris, potatis, då dessa måste kokas innan de kan ätas.

Du kan läsa mer utförligt om lågfetthaltig levande föda kost här.

Vad är protein?

Protein är en av de tre typerna av näring som kan förse oss med kalorier. De två andra är kolhydrater och fett. I en lågfetthaltig levande föda kost kommer minst 80% av kalorierna från kolhydrater, högst 10% från fett och högst 10% från protein.

Det är lättare för kroppen att omvandla kolhydrater till energi än protein. Protein behövs primärt som byggmaterial i kroppen.

Protein är uppbyggt av aminosyror. Det är aminosyrorna som är byggstenar som kroppen använder för att själv kunna bygga sina egna proteiner. En del aminosyror kan kroppen inte producera själv, utan måste få i samband med maten. Det betyder att protein är livsnödvändigt för oss människor.

Vad används protein till?

För att kunna använda sig av protein måste kroppen först bryta ner proteinet som kommer med maten till dess beståndsdelar, aminosyror. Ju mer komplicerade proteiner man äter, desto mer arbete måste kroppen lägga ner på att bryta ner dem.

Animaliskt protein är oftast mer komplext än växtprotein och kan bestå av tusentals aminosyror i en kedja. Växtprotein brukar vara betydligt enklare och kan bestå av hundratals aminosyror i en kedja.

De fria aminosyrorna används sedan till olika ändamål. Med hjälp av dessa kan kroppen bygga sina egna proteiner för att bland annat bygga enzymer och annat material. Förutom vatten är protein den oftast förekommande typen av molekyl i kroppen.

Det är främst när vi växer som vi behöver som mest protein. När vi inte längre växer behövs protein främst för att underhålla kroppen.

Hur mycket protein behöver vi?

De som behöver som mest protein är de som växer som snabbast. Vi växer aldrig så snabbt som när vi är bebisar. Som tur är så har naturen förberett perfekt mat till bebisar - modersmjölk.

Genom att analysera hur mycket protein det finns i den mänskliga modersmjölken kan vi se hur mycket protein vi behöver procentuellt sett, då vi behöver som mest protein.

I genomsnitt brukar den mänskliga modersmjölken ha hela 5-6 E% (energiprocent) protein. Det betyder att 5-6% av kalorierna i modersmjölken kommer från protein. Vi behöver alltså aldrig mer än 6 E% protein. Det verkar rimligt att en vuxen kanske bara behöver omkring 3 E%.

Var finns protein?

Då cellmembran till största del består av fett och protein betyder det att protein finns i all naturligt förekommande, obehandlad mat. För övrigt varierar andelen protein mycket på typ av mat.

De flesta vet att kött, som består av muskler, som till största del är uppbyggt av protein, innehåller mycket protein. Vi har också fått lära oss att bönor, linser och sojaprodukter innehåller mycket protein. Men även färska frukter och grönsaker innehåller protein.

Intressant nog visar det sig att frukt, som är basen i en lågfetthaltig levande föda kost, vanligtvis innehåller precis så mycket protein som vi behöver. De flesta frukter och bär ligger på 4-7 E% protein. Nedanför ser du några exempel. Observera att modersmjölkens 6 E% är mycket mer än vuxna människor behöver.

Om de flesta av kalorierna kommer från frukt, betyder det att vi automatiskt kommer att få i oss precis lagom mängder protein.

I en lågfetthaltig levande föda kost brukar man även äta mycket färska gröna blad. Trots att dessa kan ätas i stora mängder så uppfyller de sällan mer än 4% av kaloribehovet. Men det är intressant att se att de gröna bladen innehåller mycket protein, ibland faktiskt lika mycket som kött, mätt i energiprocent. I bilden kan du se en jämförelse mellan modersmjölk och gröna blad.

Kan man få proteinbrist?

Det visar sig att det är mycket svårt att skapa en kost av naturligt förekommande produkter som ger tillräckligt med kalorier men för lite protein. Proteinbrist är någonting som brukar uppstå där folk svälter, och då alltså inte får tillräckligt med kalorier.

Vid vissa sjukdomstillstånd, eller tillstånd där kroppen inte klarar av att sönderdela protein eller använda sig av de aminosyror som finns i matsmältningskanalen, kan det hända att man kan få vissa brister.

Men generellt är det nästintill omöjligt att få i sig för lite protein så länge man får i sig tillräckligt många kalorier.

Vad händer om man äter för mycket protein?

Det största problemet vi har med protein i vårt samhälle är att vi äter för mycket av det. I Sverige äter vi igenomsnitt 17 E% protein. Som vi såg är det rimligt att anta att vi aldrig behöver mer än 6 E%.

Kroppen har ingen förmåga att lagra extra protein. Därför måste den göra om proteinet och göra sig av med överflödet. Några problem som kan uppstå då vi äter för mycket protein är:

Njurproblem: För mycket protein tär på njurarna och ökar riskerna för att bland annat drabbas av njursten.
Benskörhet: För att motarbeta försurningen tar kroppen av kalciumdepåerna, som finns i ben.
Allmän försurning: Det är i en försurad kropp som kroniska sjukdomar som exempelvis cancer utvecklas.

I boken "The China Study" av T. Colin Campbell kan du läsa mycket detaljerat om hur överflödigt protein påverkar kroppen.

H�gt blodtryck - behandling

Sat, 20 Aug 2011 17:05:00 +0000

Hypertoni, eller högt blodtryck, är en folksjukdom som kan leda till allvarliga problem som stroke och hjärtinfarkt. Det är ett symptom som tyder på underliggande problem. Genom att låta kroppen ta hand om dessa problem kan du mycket snabbt och på ett naturligt sätt sänka ditt blodtryck till ett optimalt värde.

Det finns en metod att på ett naturligt sätt sänka högt blodtryck ner till optimala nivåer. Det handlar om vattenfasta, och det fungerar i nästintill alla fall. Det är flera gånger effektivare och skonsammare än läkemedel. Inom den vetenskapliga litteraturen är det det hittills överlägset effektivaste sättet att sänka blodtrycket.

Läs mer om blodtryck nedanför. Lär dig vad det optimala blodtrycket är och läs även om hur mycket olika åtgärder som träning, kost, läkemedel, etc i genomsnitt hjälper att sänka blodtrycket.

Vad är blodtryck

Blodtryck anges oftast i enheten millimeter kvicksilver (mmHg) och i formen: Systoliskt tryck/ Diastoliskt tryck. Ett exemel är 120/80 mmHg.

Det systoliska trycket är trycket när hjärtat pumpar blod.

Det diastoliska trycket är vilotrycket, mellan hjärtslagen, då hjärtat vilar.

Blodtrycket varierar kraftigt under dagen, särskilt i samband med olika typer av aktivitet. Fysisk aktivitet och stress ökar blodtrycket.

Systoliskt tryck - Diastoliskt tryck

Skillnaden mellan det systoliska och det diastoliska trycket är även intressant.

Den kan ge en indikation på graden av uttorkning i kroppen. Ju mer uttorkad man är desto mindre blodvolym kommer man att ha. När man får lägre blodvolym får man ett lägre blodtryck och även skillnaden mellan det systoliska och det diastoliska trycket minskar. Man vill i allmänhet ha en stor skillnad, på minst 30 mmHg.

Om man har låg blodvolym blir kroppen tvungen att öka pulsen för att höja blodtrycket, så att blodet ska kunna nå ut till alla celler som behöver syre och näring. Det betyder att hjärtat kommer att bli tvunget att jobba mycket mer om man har en uttorkad kropp och därmed låg blodvolym.

En hög skillnad mellan de båda blodtrycken kan dock även vara ett tecken på hårda, inelastiska blodkärl. När blodkärlen blir stela kan de inte längre utvidgas lika effektivt. Det leder till att skillnaden mellan det två trycken ökar.

Hur högt blodtryck är hälsosammast?

Forskning på blodtryck verkar visa att ett idealt blodtryck för en vuxen bör ligga omkring 90/60 mmHg. Dr Richard Peto från Oxford University ser det optimala blodtrycket för genomsnittspersonen som 96/67.

Man räknar med att för varje millimeter kvicksilver över 90 i det systoliska trycket ökar risken att dö detta år med 1%.

Enligt den vanliga läkekonsten brukar man säga att ett bra blodtryck ligger på 120/80 mmHg medan ett högt blodtryck är allt över 140/90 mmHg. Båda dessa tryck innebär dock en ökad risk för att insjukna i eller dö av blodtrycksrelaterade problem.

Varför är högt blodtryck farligt?

Varje millimeter kvicksilver över 90 av det systoliska trycket innebär omkring 1% högre risk att dö detta år.

Vid högt blodtryck blir åderförfettningen kraftigare, kärlen blir stelare och mindre elastiska. Stelare kärl leder i sin tur till ännu högre blodtryck.

Man brukar säga att högt blodtryck kan leda till stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njusjukdom försämrad blodcirkulation (framförallt i extremiteter, benen).

I Sverige beräknar man att 30 000 personer årligen drabbas av stroke till följd av för högt blodtryck och lika många av hjärtinfarkter.

Här kan du läsa mer om hjärt-kärlsjukdomar.

Hur många har högt blodtryck?

Om vi räknar med den vanliga definitionen att blodtryck över 140/90 mmHg betraktas som högt så ser vi att omkring 800 000 svenskar drabbas av det. Nedanför ser du hur fördelning av hypertoni i olika åldrar. Vi ser till exempel att över 40% av alla som är äldre än 65 har för högt blodtryck.

Man brukar säga att blodtrycket stiger med åldern i de västerländska samhällena. Det är riktigt. Men det är viktigt att förstå att det inte stiger på grund av ålder, utan på grund av en problematisk kost och livsstil.

Vilka är orsakerna till högt blodtryck?

Man brukar säga att orsakerna till högt blodtryck i 95% av fallen är en kombination av livsstilsfaktorer som kost, träning, alkolholanvändning, rökning, övervikt, stress. I de resterande 5% beror det på någon enskild faktor som exempelvis hormonrubbningar, biverkningar av läkemedel, njursjukdom.

En viktigt mekanism när det gäller högt blodtryck har att göra med inflammationer och åderförfettning. När man har små pyrande inflammationer i blodkärlen leder dessa till åderförfettning. Åderförfettning leder till att blodtrycket höjs. Ett högre blodtryck och en benägenhet att ha inflammationer leder till ännu mer åderförfettning, som leder till ett ännu högre blodtryck. En ond cirkel skapas. Se bild nedanför.

Att motverka inflammationer

Varifrån kommer de här små pyrande inflammationerna? Varför är våra kroppar så inflammationsbenägna?

En av de stora anledningarna till att våra kroppar drar igång inflammationsprocesser har med vår kost att göra. När vi äter behandlad mat, som på något sätt har upphettats får vi i oss ämnen som kallas för ALE (Advanced Lipidoxidation End Products) och AGE (Advanced Glycation End Products). Dessa drar igång en hel kaskad av inflammatoriska processer i våra kroppar.

Finns det någonting som motverkar inflammatoriska processer i kroppen? Ja, det är fytonäring. Det handlar om näringsämnen som finns i färska frukter, grönsaker och gröna blad. Så fort dessa upphettas förstörs nästintill all fytonäring och kan inte längre skydda oss.

Genom att äta rikligt med färska frukter, grönsaker och gröna blad kan vi motverka en inflammatorisk miljö i kroppen. Om vi dessutom utesluter kokt mat, och lever på en levande föda kost, så kan vi utesluta mat som triggar inflammationsprocesserna i kroppen.

Ett sätt att se om man har en inflammationsbenägen kropp är att mäta CRP i blodet. Värdet bör ligga under 1.

Hur effektiva är olika åtgärder för att sänka blodtrycket?

Här ska vi ta en titt på hur mycket olika faktorer som kost, viktnedgång, salt, alkohol, träning och vattenfasta påverkar blodtrycket.

Vegetarisk, fiberrik kost: leder i genomsnitt till en sänkning med 2,8 mmHg
Gå ner i vikt: 1 kg viktnedgång leder i genomsitt till en blodtryckssänkning på 3,2 mmHg (per kilo)
Minskning av alkohol: leder för de som brukar dricka alkolhol till en genomsnittlig sänkning med 4,8 mmHg
Regelbunden träning: 45min prommenad 4-5 gånger i veckan leder till en genomsnittlig minskning på 7,5 mmHg
Läkemedel: I USA leder dessa i genomsnitt till en minsking på 12 mmHg. I Sverige räknar man med 10 mmHg per läkemedel när läkemdelen tillämpas separat (diuretika, betablockerare, kalciumflödeshämmare, ACE-hämmare, angiotensionreceptiorblockerare).
Nästintill saltfri kost: leder i genomsnitt till en sänkning med 16 mmHg
Kombinationen av en lågfetthaltig växtbaserad, nästintill saltfri kost och träning: leder i genomsnitt till en sänkning av blodtrycket med 17 mmHg.
Vattenfasta: leder i genomsnitt till en sänkning med 37 mmHg

Vattenfasta

Tre eller fler veckors vattenfasta under uppsikt har hittills lett till att blodtrycket har kommit ner till omkring ideala blodrycksvärden i 100% av fallen i Tanglewood Wellness Center, där över 2 000 personer har vattenfastat. (Här kan du se en intervju som Perfect Health 101 har gjort med personen som driver Tanglewood. Här kan du läsa mer om vattenfasta.)

I TrueNorth Health Center i Kalifornien har man sett att vattenfasta följt av en lågfetthaltig, nästintill saltfri växtbaserad kost leder till den största sänkningen av högt blodtryck som någonsin har dokumenterats i vetenskapliga rapporter.

I en undersökning har man tittat på 174 patienter och sett att de genomsnitt sänkte det systoliska trycket med 37 mmHg. De som hade mycket högt blodtryck, högre än 180 poäng i den systoliska trycket, fick i genomsnitt en minskning på 60 mmHg.

I en annan studie har man tittat på patienter vars systoliska blodtryck har legat mellan 120 och 140. I genomsnitt vattenfastade dessa i två veckor. I genomsnitt hamnade patienternas blodtryck på 96/67 mm Hg, vilket är det man tror att det optimala blodtrycket bör vara.

Behandla underliggande problem, inte symptom

Vem vet bäst vilket blodtryck du bör ha i varje givet ögonblick?

Svar: Din kropp.

Om man har ett förhöjt blodtryck så finns det en anledning till det, även om vi inte vet vad anledningen är. Det finns en underliggande orsak. Genom att vattenfasta kan man låta kroppen läka, rensa ut och själv ta hand om den underliggande orsaken så att blodtrycket kan återvända till det optimala. Det är alltså ett sätt att komma åt och eliminera orsaken. Genom att sedan äta en kost som skapar en antiinflammatorisk miljö, förser kroppen med näring och ger den möjlighet att fortsätta att rensa ut och läka kommer vi inte att återskapa problemet.

Högt blodtryck är ett symptom som talar om att det finns ett underliggande problem. Kroppen höjer blodtrycket för att kunna fungera så bra den kan, givet de problem den utsätts för.

Om vi istället för att påverka det underliggande problemet försöker att artificiellt ändra på blodtrycket kommer vi att skapa obalans och utsätta oss för risker. Det är precis det som sker då vi tar blodtryckssänkande läkemedel.

Läkare skriver, exempelvis, ofta ut urindrivande medel till de med för högt blodtryck. Det leder till en ökad saltutsöndring via njurarna och en minskad blodvolym och därmed ett minskat blodtryck. Kroppens reaktion på detta är ofta att höja pulsen. Kroppen reagerar på detta sätt därför att den "anser" att ett högre blodtryck behövs för att allting ska kunna fungera. Läkare skriver då ofta ut medicin som drar ner pulsen, beta-blockerare. I och med detta kommer kan man få blodtrycket att minska.

Även om man med hjälp av läkemedel kan gå runt kroppens försök att höja blodtrycket och artificiellt sänka det, betyder det inte att vi nu har blivit av med det underliggande problemet. Istället har vi bara maskerat symptomet och skapat nya obalanser i kroppen.

Dessutom finns det en anledning till att kroppen försöker ha ett högre blodtryck. När vi sänker det artificiellt brukar det ofta leda till att blodet inte längre kan nå ut till alla celler på ett lika effektivt sätt. Det betyder att syre och näring inte längre kommer fram i samma utsträckning. Den kanske vanligaste bieffekten av blodtryckssänkande medicin är därför depression och minskad mental kapacitet. Hjärnan behöver mycket syre och socker för att kunna fungera. Om blodtillförseln minskar, minskar även näringstillförseln och hjärnan kan inte längre fungera lika väl.

Det snabbaste och mest effektiva sättet att sänka blodtrycket och skapa en mer hälsosam kropp är att vattenfasta, under uppsikt av en erfaren terapeut, i minst tre veckor och därefter äta en lågfetthaltig, växtbaserad levande föda kost. Då låter man kroppen komma i balans och själv ta hand om de underliggande problemen.

Smygpremi�r: Boken Livets br�nsle finns redan nu!

Fri, 05 Aug 2011 04:05:00 +0000

Min nya bok "Livets bränsle - Om friheten att välja hälsa" har nu smygpremiär! Den kan beställas både i pappersformat och laddas ner som pdf. Framöver kommer den att kunna beställas från fler sajter, bland annat Amazon.

Om boken "Livets bränsle"

Alla kroppar är självläkande. Genom att lära sig hur man kan optimera kroppens läkandeförmåga kan man dramatiskt öka sin livskvalité och till och med tillfriskna från många kroniska sjukdomar.

Det största hindret för de flesta, när det gäller att uppleva perfekt hälsa, är kosten. Det är för att matsmältningen tar en väldigt stor del av kroppens resurser. När över 50% av kroppens energi går till matsmältning och maten ligger i våra magar i flera dygn, klarar kroppen inte av att på ett effektivt sätt rensa bort alla toxiner och hålla läkandeförmågan på topp. Det leder med åren till en uttorkad och förgiftad kropp som blir en grogrund för diverse kroniska sjukdomar.

Kosten kan markant begränsa vår upplevelse av livet, eller genom att anpassa kosten till det som våra kroppar vill ha, lyfta oss till nya nivåer av hälsa.

I "Livets bränsle" får vi läsa om hur bland annat läkare och terapeuter regelbundet hjälper personer med hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 till hälsa genom att förändra deras kost. Dessutom får vi se hur en kost som möjliggör utrensning, ökar hydrering och stärker vitalitet och läkandeförmåga ser ut.

Med den här informationen har vi friheten av välja hälsa.

Författare: Barbara Piechocinska

Omslag: Mattias Lindkvist

Omfång: 209 sidor

Förlag: Lulu

Storlek: US Trade 6"x 9"

ISBN: 978-1-257-93876-6

Pris för bok: Omkring 125 kr

Pris för pdf: Omkring 50 kr

Kan beställas från: www.lulu.com/spotlight/piechocinska

K�nslotrailers: Ingen disciplin - Bara sk�n inspiration!

Tue, 02 Aug 2011 19:22:00 +0000

Tänk dig om alla de där jobbiga sakerna, som du har motstånd mot att göra, helt plötsligt nästan började göra sig själva. Tänk om de...vips...förvandlades till saker som du såg fram emot att göra, ja till och med inte kunde hålla dig borta från att göra.

Här kommer vi att avslöja det "magiska tricket" för att få just detta att hända. Förvandlingen är dock inte ögonblicklig, den tar 3 minuter att göra...men så kommer de tre minuterna troligen att bli de mest njutningsfyllda minuterna av din dag.

Är du nyfiken? Fortsätt i så fall att läsa. Först ska vi titta på hur vi kan se på vårt sinne för att få en mycket förenklad förståelse av hur det fungerar.

Hur vårt sinne fungerar

Följande starkt förenklade modell av hur vårt sinne fungerar utvecklades av en psykolog i början av 1900-talet. Det är mycket enkelt, men även mycket kraftfullt när man börjar att använda sig av det.

Bilden ovanför är en bild av vårt sinne. Vi har alltså en del av vårt sinne som är medveten. Där tänker vi medvetna tankar. Dessa försöker vi ofta att strukturera på ett logiskt sätt.

En annan del av hjärnan hör till det undermedvetna. Det är en mer holistisk del, som till stor del innehåller känslor. Här har vi även olika mönster och sammanhang. När vi plötsligt får en insikt som ett sammanhang så kommer den ofta från den här undermedvetna, holistiska delen av vårt sinne.

Det kraftfulla med den här bilden är pilen som visar att de flesta av våra handlingar styrs av den undermedvetna delen av vårt sinne.

Detta är ingenting nytt. De som jobbar inom reklambranschen är väl medvetna om det och använder sig flitigt av detta faktum. Reklam brukar försöka spela på våra känslor, skapa känslomässiga reaktioner, inte bara direkt och logiskt uppmana oss att använda produkt X.

Reklamfolket vet att om de kan så ett frön bland våra känslor, som förknippar en produkt med en viss känsla, så kommer vi att tendera att dras till just den produkten. Ofta kommer vi inte ens att vara medvetna om varför vi väljer produkt X framför alla andra produkter. Det kommer helt enkelt att kännas bäst.

Visst kan den logiska delen komma in och ta överhanden och tvinga oss att gå emot våra känslor och med hjälp av logik välja någonting annat. Men detta är mycket svårare. Om den logiska delen hade haft överhanden så hade i princip ingen varit överviktig mot sin vilja. Så fort någon skulle vilja gå ner i vikt så skulle de helt enkelt äta och träna precis så mycket de behövde för att gå ner i vikt. Ingen hade rökt eller varit beroende av någonting skadligt. Men faktum är att de flesta av våra val har det undermedvetna som sitt ursprung.

Att välja av inspiration, inte av disciplin

Även om det finns vissa fördelar med att låta den logiska delen av vårt sinne ta över, som att vi då lättare skulle uppnå vissa mål, så ser en sådan verklighet lite njutningslös ut.

Disciplin, att men hjälp av stark viljekraft välja det som vår logiska del av sinnet har bestämt är bäst, leder ofta till att vi blir tvungna att stänga av våra känslor och till och med gå tvärt emot de. Detta kan leda till apati, depression eller generellt emotionellt lidande.

Lyckligtvis finns det en annan väg vi kan ta. Vägen kallas för inspiration och är en nyckel till det undermedvetna.

Genom att lära oss att på ett effektivt sätt så våra egna frön i vår undermedvetna kan vi sedan skörda frukterna. Frukterna kommer att vara handlingar som helt och hållet stämmer överrens med det som vårt medvetna en gång bestämde skulle vara bäst för oss.

Men hur sår man dessa frön? Hur ser man till att programmera in alla dessa saker i den emotionella delen av vår hjärna? Låt mig ge ett konkret exempel från mitt liv:

Exempel på hur inspiration kan användas konstruktivt

Jag kom fram till den logiska slutsatsen att jag skulle må bra av att göra yoga varje morgon. Det bästa skulle vara att vakna klockan 5:45 och sätta igång med ett yogapass. Logiskt kunde jag räkna upp alla fördelar som detta skulle innebära för min kropp och mitt välbefinnande.

Försök nummer ett: Disciplin

Jag tänkte att det bara är att sätta igång. Jag ställde väckarklockan på 5:45 och tänkte att även om det kommer att bli jobbigt de första dagarna så bör jag snart komma in i den nya rutinen.

Morgonen därpå vaknade jag av väckarklockan. Det var svårt att ta sig ur sängen, men jag gjorde det och satte igång med yogan. Det hela kändes mest jobbigt och stelt.

De två nästkommande dagarna led jag mig igenom samma procedur.

Den tredje dagen blev det en sen kväll och när jag vaknade av väckarklockan dag fyra så lyckades jag övertyga mig själv om att det var viktigare för mig att få en extra timmes sömn än att göra yoga även den dagen.

På något sätt lyckades jag inte längre att ta mig upp i tid till min yogamatta dag fem, och därefter rann hela projektet ut i sanden.

Försök nummer två: Inspiration med Yogatrailers

Jag behövde en ny taktik. För nyfikenhetens skull valde jag att totalt överge disciplin och istället hänge mig åt intensivt och mycket specifikt dagdrömmeri.

Varje dag satte jag mig ner i min sköna fåtölj och dedikerade tre minuter till känslomässigt laddade dagdrömmar om morgonyoga.

Jag föreställde mig följande scenario:

"Jag kände hur jag, helt utvilad, vaknade i min sköna säng, slängde ett öga på klockan och såg till min förvåning att den bara var 5:40. Medan jag kattlikt sträckte på mig i sängen kände jag en implus att istället sträcka ut på min mjuka yogamatta. Jag kunde känna den fräscha morgonluften svepa förbi min hud och fylla min lungor. Yogamattan glimmrade när morgonsolen sken på den och jag kände mig grundad då jag satte igång med min första yoga-asana..."

Fantasin fortsatte och jag fyllde varje del av den med känslointryck som blandades med intryck från mina sinnen. Jag kunde se, höra, känna varje detalj och njöt av de alla.

De här tre minuterna som jag tillbringande i fåtöljen var så härliga att jag automatiskt blev på gott humör, oavsett vad som hade hänt under dagen.

Detta var allt jag gjorde. Tre minuter av specifika, känslofyllda yogafantasier. Jag försökte inte göra något mer, inte ens tänka på yoga utöver.

Det tog mig nästa två veckor av fantasier innan jag såg de första frukterna. En morgon vaknade jag av mig själv och kände mig helt utvilad. Jag råkade slänga ett öga på väckarklockan och hör och häpna om hon inte var 5:40. Det kändes som ett inbjudande till yoga. Jag tänkte att jag skulle prova. Jag tog tag i yogamattan och började min yogasession. Det kändes riktigt bra. Varje yogapos fick mig att öppna upp och jag kände mig mer grundad.

Efter den morgonen började jag automatiskt, av mig själv, vakna tidigt på morgonen och känna för att göra yoga. Detta pågick i några månader. När andra personer frågade mig om jag tränade och jag berättade att jag varje morgon gör yoga brukade de säga att jag måste vara mycket disciplinerad. Det var svårt för mig att berätta att min yogaträning inte hade någonting med disciplin att göra.

Områden där du kan använda dig av känslofyllda trailers

Finns det någonting som du gärna skulle vilja göra men har svårt att motivera dig? Sluta i så fall att motivera dig och börja inspirera dig. Skapa en känslofylld trailer och njut av den intensivt varje dag. Här är några områden:

- Kost - Håller du på att ändra kost och tycker att det är svårt? Du kanske vill prova lågfetthaltig levande föda? Gör i så fall en trailer där du helt och fullt njuter av kosten och känner av alla andra fördelar som det leder till. Här är en liten inspirationstrailer att börja bygga på:

- Träning - Vill du också börja träna någonting regelbundet? Fokusera på de bitarna som brukar vara jobbiga och gör de njutningsfulla. Är det exempelvis svårt att komma iväg till gymmet så kan du se framför dig hur du, när du kommer hem, inte kan motstå impulsen att springa iväg till gymmet så fort du ser dina träningsskor. Vad det än är som känns jobbigt kan du känslomässigt vända på i fantasin och uppleva fullt ut.

- Jobb - Känns det jobbigt på ditt arbete? Hur skulle du vilja att det skulle se ut? Tänk dig en perfekt dag. Fyll den av mirakel. Om du har en chef som brukar stressa dig kan du föreställa dig att chefen kommer och säger att han/hon precis har börjat ett nytt liv, med mindfullness meditation som bas och lovar och svär att han/hon numera aldrig kommer att pressa er. Ju roligare saker du kan komma på, desto starkare kommer de emotionella fröna att vara. Kan du få dig själv att skratta eller pirra av välbehag så kommer detta att skapa starkare frön.

- Relationer - Hur skulle du vilja att dina relationer skulle se ut? Var specifik i dina känslor. Vad vill du känna när du tittar på dina vänner, dina familjemedlemmar? Vad vill du kunna uppskatta hos de? Hur skulle en perfekt interaktion se ut mellan er?

- Hushållsarbete - Har du svårt att städa skrivbordet som du vet finns där någonstans under alla de där pappershögarna? Inget är enklare och trevligare än att du istället för att börja städa sätter dig ner och fantiserar om hur fantastiskt det skulle kännas att ha allting i ordning. Du kan föreställa dig hur du för varje papper som du tar bort känner en känsla av lättnad och klarhet som kommer över dig.

- Ditt liv - Ett tips är att även göra en livstrailer. Detta är en trailer där du upplever en dag i den mest fantastiska versionen av ditt liv. Känn hur du vaknar, var du vaknar, vad du känner när du vaknar, vad dina första tankar är, vad som finns omkring dig, etc, etc... Skapa till slut en hel dag. Att uppleva en sådan trailer brukar ta lite mer än tre minuter, men det är så givande att de flesta inte har något emot det.

Fantasin sätter dina begränsningar. Använd dig av känslotrailers och se hur det påverkar dig.

Vad får din känslotrailer att fungera

Det finns två essentiella detaljer som absolut inte får överses. Om du inte uppfyller båda de här kraven kommer det att bli svårt att skörda frukterna av dina trailers.

1. Din känslotrailer måste vara känslofylld! Du måste verkligen känna hur du inspireras och tas till nya höjder av dina trailers. Det fungerar inte om du bara upprepar ord, som ett mantra, och berättar en historia som logiskt stämmer överrens med det du vill uppnå. Du måste kunna känna den. Använd dig av all intryck - Vad ser du? Hur låter det? Hur känns det mot din hud? Vilken doft har det? Vad händer i din kropp? Hur känns dina muskler? osv

2. Du måste uppleva din känslotrailer regelbundet (helst minst en gång per dag). Det är den upprepade upplevelsen av din trailer som kommer att ge resultat. "It only works if you actually do it."

Känslotrailers är en del av "Må bra först"-filosofin

Orsaken till den här blogposten är att jag fick en förfrågan att ge en konkret process som visar hur man kan tillämpa "Må bra först" - filosofin. Om du tyckte att den här artikeln var intressant så är chansen stor att du även kommer att gilla min Må bra Först blogpost.

Hur alkohol p�verkar matsm�ltningsystemet

Thu, 23 Jun 2011 19:24:00 +0000

Alkohol påverkar oss på fler sätt än de flesta är medvetna om. I och med att det är en socialt accepterad drog påverkas många av den. Vissa av oss lider även av problem som vi inte är medvetna förvärras av alkoholkonsumtion. Om vi väljer att dricka alkohol kan vara bra att känna till vad alkohol kan ställa till med, så att vi kan känna igen de alkoholrelaterade problemen om de uppstår och vidta åtgärder.

Vad är alkohol?

För kroppen är alkohol är ett gift som förstör och vid tillräcklig exponering dödar alla celler som det kommer i kontakt med.

Alkohol behöver ingen matsmältning utan kommer direkt ut i blodet. Det tas upp i magsäcken eller tunntarmen. Om man har ätit i samband med intaget av alkohol tar processen lite längre tid.

Alkohol är även en källa av kalorier. Ett gram kolhydrater ger 4 kalorier medan ett gram alkohol ger 7.

Alkoholets påverkan på matsmältningssystemet

Alkohol påverkar matsmältningen, lagringen, användningen och utsöndringen av näringsämnen (Se ref 1-5).

Nedbrytningen av mat påverkas då alkohol påverkar utsöndringen av matsmältningsenzymer från bukspottskörteln och magsäcken.

Upptaget av näring påverkas genom att ytan som tar upp näringsämnen i magsäcken och tarmarna skadas.

Lagringen av näring, som vitaminer, påverkas i levern.

Utsöndringen påverkas då för mycket fett utsöndras. Detta innebär en dålig användning av näringsämnen.

Munnen

Vid kroniskt missbruk kan följande uppstå:

- Inflammation av öronspottkörteln (glandula parotis), den största spottkörten, belägen framför örat.

- Salivsekretionen påverkas, då spottkörtlarna påverkas

- Inflammation av mun och tunga

- Problem med tänder och tandkött

- Tumörer i munnen

Matstrupen

- Halsbränna på grund av att den övre magmunnen brister i sin stängningsförmåga. Observera att även ett enda tillfälle av en större konsumtion av alkohol leder till en försvagning av magmunnen.

Vid kroniskt missbruk kan följande uppstå:

- Gastroesofageal refluxsjukdom, GERD (GastroEsophageal Reflux Disease), kronisk halsbränna på grund av dålig stängningsförmåga av övre magmunnen.

- Trång matstrupe på grund av att cellerna på insidan av matstrupen har skadats

- Esofagusvaricer, vidgningar i de ytliga blodkärlen i matstrupen

- Mallory-Wiss syndrom, kraftiga blödningar i matstrupen

- Matstrupstumörer

- "Nutcracker esophagus", ett tillstånd som ger smärtor i bröstkorgen som påminner om hjärtsjukdom.

Magsäcken

Alkohol påverkar utsöndringen av saltsyra. I små mängder stimuleras utsöndringen och i stora mängder hämmas den. Alkoholkonsumtion kan leda till:

- Kolonier av dåliga bakterier i tunntarmen. Kronisk användning av alkohol leder till att slemhinnan i magsäcken blir tunnare. Detta leder till hämmad utsöndring av saltsyra och matsmältningsenzym. Mindre saltsyra leder till en sämre förmåga att döda bakterier. Detta kan i sin tur leda till att tunntarmen koloniseras av "dåliga" bakterier.

- Inflammation och blödningar i magsäcken. I och med att den skyddande slemhinnan blir tunnare kan magsäcken skadas. Inflammation och blödningar kan uppstå redan efter ett tillfälle av alkoholkonsumtion.

- Försvagning av musklerna i magsäcksväggarna. Detta kan leda till att maten ligger för länge i magsäcken och kan leda till dålig bakterieflora och gasproduktion. Med tiden, vid kroniskt missbruk, kan det uppstå krampaktiga rörelser i musklerna som leder till diarré.

Tunntarmen

- Upptaget av näring påverkas av alkohol.

- Slemhinnan skadas och blödningar kan uppstå.

- Alkohol kan även leda till att för stora molekyler tar sig igenom tarmväggarna.

- Dålig bakterieflora.

- Minskade tarmrörelser leder till att maten stannar längre i tarmen och kan leda till intolerans av vissa typer av mat. Med tiden kan alkoholmissbruk leda till maten stannar i tunntarmen för kort tid, vilket leder till diarré.

Grovtarmen

Alkohol minskar frekvensen och styrkan av muskelkontrationerna i grovtarmen. Detta kan leda till diarré.

Bukspottskörteln

Förutom matsmältningsenzymer påverkar alkohol även insöndringen av insulin. Detta kan leda till för högt eller för lågt blodsocker. Vid alkoholkonsumtion kan fastande eller undernärda personer få lågt blodsocker, hypoglycemi, vilket kan leda till allvarliga skador. Detta händer när det inte finns lagrat socker och alkoholmetabolismens biprodukter hämmar glukosproduktion från aminosyror.

Levern

De flesta vet att alkohol förstör levern och långvarigt missbruk kan leda till livshotande skador. Alkohol förstör och förändrar celler i levern.

Missbruk kan leda till leverförfettning, leverinflammation och slutligen även skrumplever.

Uttorkning

Alkohol är dessutom mycket starkt uttorkande för kroppen. De flesta baksmällasymptom är nära knutna till uttorkning. När kroppen är uttorkad finns det inte tillräckligt med vatten för att alla slemhinnor ska fungera optimalt. Detta påverkar även alla slemhinnor i matsmältningssystemet.

Referenser

(1) Lieber, C.S. The influence of alcohol on nutritional status. Nutrition Reviews 46(7):241-254, 1988.

(2) Korsten, M.A. Alcoholism and pancreatitis: Does nutrition play a role? Alcohol Health & Research World 13(3):232-237, 1989.

(3) Feinman, L. Absorption and utilization of nutrients in alcoholism. Alcohol Health & Research World 13(3):207-210, 1989.

(4) Thomson, A.D., and Pratt, O.E. Interaction of nutrients and alcohol: Absorption, transport, utilization, and metabolism. In: Watson, R.R., and Watzl, B., eds. Nutrition and Alcohol. Boca Raton, FL: CRC Press, 1992. pp. 75-99.

(5) Sato, M., and Lieber, C.S. Hepatic vitamin A depletion after chronic ethanol consumption in baboons and rats. Journal of Nutrition 111:2015-2023, 1981.

Boken "Livets br�nsle" kommer ut i september

Sun, 19 Jun 2011 20:46:00 +0000

Den 22:a september kommer min bok "Livets bränsle - Om friheten att välja hälsa" ut!

Här kommer en kort trailer:

Mer information om boken kommer att finnas på Livets Bränsle Bloggen.

Varf�r f�r mycket fett �r skadligt f�r h�lsan

Sun, 19 Jun 2011 17:19:00 +0000

När man äter för mycket fett ökar man, bland annat, insulinresistansen och minskar syresättningen i kroppen. Ökad insulinresistans kan leda till en rad problem med blodsocker, som candida eller diabetes. Ett mer tjockflytande blod och minskad syresättning kan leda till högt blodtryck och med tiden även andra kroniska sjukdomar som cancer eller artros. Detta gäller även fetter som anses hälsosamma som exempelvis kallpressad olivolja.

Med dagens teknologi kan man numera åskådliggöra fettets inverkan på blodet. Dr Nick Delgado har gjort ett sådant experiment. Se själv på bilderna och titta på videon.

Dr Delgados fettexperiment

Istället för att beskriva vad som händer i våra kroppar när vi äter fett väljer Dr Delgado att använda sig själv som försökskaning och visa hur hans blod påverkas när han äter fett.

Dr Delgado äter normalt en kost där mindre än 15% av kalorierna kommer från fett. Som referens kan nämnas att vi i Sverige äter omkring 30% fett. 30% fett är även det som rekommenderas av Livsmedelsverket. Här på Perfect Health 101 rekommenderar vi mindre än 10% fett.

Innan experiementet tar Dr Delgado ett blodprov och tittar på blodet under ett mikroskop. I bilden ser du hur de röda blodkropparna såg ut. På videon kan man se att de har lätt att förflytta sig.

Resultaten från hans blodprov är

HDL och LDL är två typer av cholesterol. Triglycerider är en typ av fett och glukos är blodsocker.

Efter att ha tagit blodpovet dricker Dr Delgado en halv kopp ren extra virgin olivolja. Detta motsvarar den mängd fett som han skulle äta på en dag om han åt en kost som bestod av 33% fett (880 kcal fett från oljan i en kost med 2600 kcal/dag).

Fett är den mest svårsmälta kalorikällan. Det tar mer energi, resurser och tid att ta hand om det än det tar att ta hand om kolhydrater eller protein. Det tar exempelvis 3-5 timmar innan man har som mest fett i blodet, efter att ha ätit en större mängd fett. Därför väntar Dr Delgado i 2 timmar innan han tar sitt nästa blodprov. Redan där ser man att hans triglycerider har fördubblats, från mindre än 45 mg/dl till 78 mg/dl.

2-3 timmar efter att ha druckit oljan äter Dr Delgado snabbmat, bland annat pizza.

Två timmar efter att ha ätit snabbmaten tas ett till blodprov. Här ser man hur de röda blodkropparna har påverkats. De klibbas ihop och har svårare att förflytta sig i blodet. Dessutom kan man nu även se fettet flyta omkring i blodet.

Fettet påverkar även insulinets funktion och leder till att blodsockret stiger och fortsätter att stiga i flera timmar.

Ytterligare 1 och en halv timme senare tas ett blodprov och resultaten är nu:

De här nivåerna kommer att fortsätta att stiga i några timmar till, för att sedan börja avta.

Försämrad blodtillförsel

När blodet blir klibbigare på grund av fett blir det svårare för blodet att flyta.

De allra minsta blodkärlen, de små kapillärerna, är så små att röda blodkroppar bara kan passera genom dem en och en.

När de röda blodkropparna klibbas ihop börjar de blockera kapillärerna och försämra blodtillförseln. Blodtillförseln i kroppen försämras med över 20% upp till 12 timmar efter att man har ätit en större portion fett.

Dr Delgados experiment på video

Om du vill veta mer om hur du kan äta en hälsosam kost kan du läsa om lågfetthaltig levande föda här.

Sten�lderskosten var en �verlevnadskost

Thu, 31 Mar 2011 20:02:00 +0000

Ibland ses Stenålderskosten som någonting eftersträvansvärt. Det sägs att det är den kosten som vi, människor, är anpassade för. Men faktum är att mycket tyder på att det bara var en överlevnadskost som människor åt för att de inte längre hade tillgång till den mat de hade utvecklats till att äta. I och med detta började bland annat hjärnan att krympa och tillbakabildas.

Sett utifrån perspektivet av dagens snabbmat, med konstgjorda kemikalier, mycket fett, hårt raffinerade och värmetillagade djur- och växtprodukter så är Stenålderskosten ett steg i hälsosammare riktining. Men varför inte ta steget fullt ut och äta den kosten som med all sannolikhet ledde till att vi expanderade våra hjärnor och upplevde optimal hälsa?

Hur vi blev människor

För ungefär 70 miljoner år sedan började utvecklingen av de som så småningom skulle bli primater. Djuren som fanns var främst blad- och insektsätare. De få fruktträd som fanns skapade främst frukter som nästan uteslutande bestod av frön. Ett nytt samarbete började så småningom där fruktträden startade att producera mer och mer köttiga och attraktiva frukter, som de blivande primaterna år mer och mer utav. Under miljontals år utvecklades ett intimt förhållande mellan fruktträden, som serverade hälsofrämjande, närande biokemiska cocktails till primaterna i utbyte mot att dessa effektivt spred deras frön.

Man tror att det var för 7 miljoner år sedan som de som är våra förfäder skiljdes åt från de nuvarande primaternas förfäder. Dessvärre är de tropiska regnskogarna mycket effektiva på att brya ner biologiskt material och lämnar inga fossiler efter sig. Därför kan vi bara följa utvecklingen baserat på de grupper av djur och förtidsmänniskor som av någon anledning utvandrade från regnskogarna. Vi har hittat skelett som är 6 miljoner år gamla av upprättgående primater (Orrorin). Vi har ”Lucy”, som levde för några miljoner år sedan och som vi tror kommer från en grupp som kan ha varit förfäder till Homo-gruppen, där Homo sapiens är dagens människa.

Större hjärna av frukt

En mycket intressant teori om hur vår hjärna har kunnat expandera snabbt presenteras av Tony Wright i boken "Left in the Dark" och tyder på att frukt var huvudanledningen.

Färsk, mogen frukt innehåller naturliga kemikalier som är steroiddämpande. Flavonider är ett exempel. Dessa är dessutom så kallade MAO-hämmare. MAO står för monoaminoxidas och är ett ämne som bryter ner signalsubstanser i hjärnan. Det stimulerar även talgskottskörteln att producera melanin, som är steroiddämpande.

Steroider påverkar vårt hormonsystem, som bland annat talar om för kroppen hur det ska läsa och tolka vår genetiska kod. En konstant steroiddämpande kost kan alltså led till strukturella och funktionella förändringar i kroppen. En uppenbar förändring är en förängning av barnafasen. Puberteten inträffar när de sexuella steroiderna börjar produceras i större skala. När detta sker avslutas utvecklingen av hjärnan. Genom att dämpa steroiderna förlängs barnafasen och då förlängs även tiden som hjärnan kan utvecklas. När detta pågår från generation till generation, i årtusenden och årmiljoner, kan det leda till en expansion av hjärnan. Dessutom är frukten med sina enkla sockerarter en energität föda som snabbt tillför hjärnan bränsle. Hos människan tror man att talgskottskörteln började att stimuleras och att detta ledde till en extra snabb hjärnutveckling.

Stenåldern och Stenålderskosten

För ungefär 200 000 är sedan utvandrade människorna från den fruktrika regnskogen som hade varit deras hem i miljoner av år. Det finns tecken på att jorden gick igenom stora klimakförändringar under den tiden. Det är troligt att människorna helt enkelt blev tvungna att ge sig av.

Detta ledde till dramatiska förändringar i kosten. Människan blev jägare och samlare. Kött, olika växter, rötter, bär och frön började utgöra en större del av kosten när frukt inte fanns tillgänglig. Hon hade inte lägre den konstanta steroiddämpande påverkan från kosten. Istället började hon även tillföra extra steroider med bland annat den animaliska födan.

Hennes hjärna, som i miljontals år hade utvecklats i ett steroidfattigt klimat började att påverkas. Den vänstra hjärnhalvan är mer känslig för steroider och är hos dagens människor inte längre kapabel att utföra lika komplexa opertioner som den högra hjärnhalvan. Vi vet att vissa autistiska personer har tillgång till fantastiska förmågor. De kan räkna ut vissa saker snabbare än datorer, eller komma ihåg allting detaljerat genom att bara kasta en blick och sedan återge det i teckning, eller spela komplexa musikstycken efter att ha hört de en gång. Vi vet även att man under hypnos ibland kan få tillgång till detaljerade minnen från den tidiga barndomen. Det verkar som att vår högra hjärnhalva fortfarande har dessa förmågor. Dessvärre för oss är den vänstra hjärnhalvan oftast dominant och låter oss inte få tillgång till de färdigheter som finns i höger hjärnhalva.

Det sägs ofta att vi bara använder oss av 10% av vår hjärna. En av orsakerna till att vi inte har tillgång till vår fulla potential kan ha att göra med att vi under årtusenden har ätit en kost som skapade en steroidrik miljö som vår hjärna inte var utvecklad för att hantera. Det är svårt att uttala sig om detta. Men det vi klart och tydligt kan se från rester av våra förfäder är att vår hjärna började att krympa i och med Stenålderskosten.

Stenålderskosten var alltså en överlevnadskost för människor. Genom att se på vår anatomi och fysiologi ser vi att vi fortfarande är bäst anpassade för en fruktbaserad kost.

Vad en fruktbaserad kost ger i dagsläget

Trots att vår hjärna har påverkats och krypt från årtusenden av en icke-optimal kost och vi inte kan förvänta oss att frukt skulle få vår individuella hjärna att växa, så har var och en av oss mycket att vinna på att prova en fruktbaserad kost. I och med att det är den kost som vi är bäst anpassade för kommer det att ge vår kropp bästa möjlihet att fungera och läka. Läs mer omden kosten på sidan om levande föda.

Dessutom kan vi även i dagsläget känna av den steroiddämpande effekten av en fruktkost. Förutom en tidigare pubertet ger steroider även effekter som vi ssa av oss direkt kan känna av. En effekt av steroider är mer aggression. En annan är större sexuell besatthet. Tittar vi på dagens samhälle så är det svårt att undgå att märka att det som säljer bäst oftast är sex och våld. En titt på filmbranschen eller dataspelsbranschen visar det tydligt. För bara någon dag sedan såg jag ett exempel. Det var reklam för ett dataspel där huvudpersonen var en lättklädd kvinna med oproportionerligt stora bröst. Innan man satte sig ner för att slå ner andra med henne i huvudrollen kunde man välja hur mycket man ville att hennes stora bröst skulle guppa medan hon högg ner sina motståndare. Ett utbrett, starkt intresse för våld och sex har ett nära samband med vår steroidfrämjande kost. Detta är enkelt att konstatera om man själv provar en fruktbaserad kost av lågfetthaltig levnade föda. De flesta som, exempelvis, känner att deras vardag innehåller kompulsiva tankar och känslor som har med sex att göra kommer snart att uppleva en befrielse från dessa.

Mitt tips för de nyfikna är att de helt enkelt provar och ser hur en fruktbaserad kost av lågfetthaltig levande föda påverkar de.

Beh�ver man kosttillskott?

Fri, 18 Mar 2011 15:44:00 +0000

Vi får höra att maten innehåller mindre och mindre näring på grund av utarmade jordar. En tomat är inte längre vad den var för 50 år sedan. Hälsokostaffärerna blir mer och mer populära och vi kan till och med köpa en del vitaminer, mineraler och andra kosttillskott i vanliga livsmedelsaffärer. Men behöver vi verkligen kosttillskott? Kan det vara ohälsosamt att ta kosttillskott? Och finns det andra sätt att bota eventuella näringsbrister?

Kan vi få tillräckligt med näring från kost?

Den optimala kosten för människor, den kost som vår kropp på enklaste sätt kan smälta och ta till sig och som bäst möter våra näringsbehov utan att förgifta kroppen, är en kost som består av hela, färska, mogna, ekologiskt odlade frukter (inklusive de som ofta ses som grönsaker som tomat, gurka, paprika, etc) och späda gröna blad. Du kan läsa mer om den här kosten på lågfetthaltig levande föda.

Genom att äta den typen av kost ger vi kroppen bäst möjlighet att få all näring den behöver i precis rätt mängd och kombination. En god, varierad, lågfetthaltig levande föda kost kommer att innehålla de näringsämnen som vi behöver i rätt proportioner. Det gäller bland annat näring i form av vatten, kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineraler, fytonäringsämnen, etc.

Med en sådan kost bör vi alltså kunna få tillräckligt med näring utan kosttillskott, även om näringsinnehållet i maten är lägre i dagsläget. I och med att maten alltid är färsk och mogen förlorar vi inte de flesta vitaminer, mineraler, fytonäringsämnen. Dessutom äter vi mycket större kvantiteter av den här maten än vi skulle göra om vi även åt stärkelserika produkter och djurprodukter. En tillfredsställande sallad innehåller inte längre bara några sallatsblad utan kanske 1-2 sallatshuvud. Dessutom kommer de flesta av kalorierna, och det mesta av näringen, från frukt. Frukt brukar växa på träd och träd brukar ha stora rotsystem som gör det möjligt för de att hitta mer näring. När jorden blir näringsfattig brukar näringen koncentreras på färre frukter.

Det går alltså att få i sig tillräckligt med näring från en god kost. Observera dock att en sådan kost inte garanterar att vi inte kan uppleva hälsoproblem eller näringsbrister. För att uppleva perfekt hälsa finns det andra viktiga områden som måste tillfredsställas, som tillräckligt med solljus, sömn, vila, frisk luft, fysisk aktivitet etc. Om vi, exempelvis, är mycket stressade kommer vi med stor sannolikhet att bränna oss igenom diverse B-vitaminer. Om vi inte får tillräckligt med solljus kommer vi inte att skapa tillräckligt med D-vitamin, vilket kan leda till en rad andra problem som lågt immunförsvar eller till och med benskörhet.

Problem med kosttillskott

Men om vi lever stressade liv och kanske inte har en perfekt kost, är det inte bra att ta lite extra kosttillskott? Kan kosttillskott leda till problem på något sätt?

Många ser kosttillskott som någonting som naturligt bör finnas i maten. Därmed kan det vara svårt att se hur en extra dos av vitaminer, mineraler, proteiner, eller kanske fettsyror skulle kunna påverka oss negativt.

Mer är inte bättre

Ett viktigt koncept inom näringslära är att allting som kroppen behöver, behöver den i rätt proportioner. Om vi inte får tillräckligt kan vi uppleva brister. Om vi får för mycket av någonting kan det leda till problem.

Proportioner Ur Balans

Vi vet numera att varje näringsämne behöver minst åtta andra ämnen för att kunna tas upp och tas om hand. Men faktum är att det finns många fler interaktioner som vi inte känner till. Vi känner fortfarande inte ens till hälften av alla näringsämnen som kroppen använder sig av.

När vi väljer att fragmentera maten så att vi tar stora koncentrationer av ett eller ett fåtal näringsämnen kommer detta att leda till obalanser i kroppen.

Extra belastning

Allting som vi tillför för mycket utav måste kroppen på något sätt arbeta extra hårt med för att kunna ta bort det. Du kanske har hört påståendet att ”Det enda kosttillskott verkligen kan garantera är dyrt urin”. Orasken till att urinet kommer att innehålla större delen av kosttillskottet är just för att kroppen försöker att göra sig av med de stora mängderna av diverse substanser. Att dagligen tillsätta extra stora mängder av onaturliga koncentrationer av fragmenterade ämnen kommer alltså att innebära en daglig extra belastning för hela systemet.

Kosttillskott som krycka - Försvagar kroppen

Att ta kosttillskott kan liknas vid att gå med en krycka. Om vi går omkring med en krycka och låter bli att använda oss av ett ben så kommer detta med tiden att leda till att vi inte längre har förmågan att använda oss av benet. Musklerna kommer med tiden att förtvina och benen kommer att försvagas. Generellt brukar kroppen använda sig av filosofin: ”What you don’t use, you loose”. Det du inte använder kommer kroppen att återbilda.

Detta är en naturlig reaktion av kroppen som bygger på att kroppen alltid försöker att vara så effektiv som möjligt. Det betyder att den vill göra så lite arbete som möjligt för att få bästa möjliga resultat. Om vi ständigt har ett massivt överskott av något näringsämne som cirkulerar i vår kropp kommer kroppen inte längre att satsa på alla resurser som annars behövs för att kunna optimera upptaget av det ämnet.

Vi ser samma sak med personer som börjar använda sig av glasögon. Med tiden behöver man starkare och starkare glas för att kunna se. Vi ser även detta med skoinlägg. Ju mer vi använder oss av skoinläggen desto slappare blir musklerna som jobbar med att hålla foten som den bör vara.

Ett av problemen med kosttillskott är att man med tiden kan bli beroende av dessa för att utför någonting som annars är en vanlig funktion i kroppen. Lyckligtvis finns det en väg ut. Det finns ett sätt, som naturen har försett oss med, att se till att kroppen återfår sin förmåga att ta upp näring. Låt oss därför först titta på orsaker till näringsbrister.

Orsaker till näringsbrister

Det finns i huvudsak två orsaker till att man kan uppleva en näringsbrist:

Vi får inte i oss tillräckligt med ämnet som vi har brist på, eller som behövs för att vi ska producera det vi får brist på.
Vår kropp klarar inte av att absorbera, ta till sig, ämnet vi har brist på.

Lyckligtvis kan båda orsakerna åtgärdas.

Hur man gör sig av med näringsbrister

För att på ett effektivt sätt göra sig av med näringsbrister bör man först identifiera orsaken till bristen.

Om det är nummer 1, att vi inte får i oss ämnet, kan vi åtgärda det genom att börja äta en fullvärdig kost.

Om vi skulle gå över till en god kost men trots detta fortsätta uppleva problem relaterade till brist på något näringsämne kan vi prova med översedd vattenfasta.

Intressant nog är vattenfasta ett av de mest effektiva sätten att se till att kroppen kan börja återfå sin förmåga att ta till sig näring. Vattenfasta handlar om total vila. Kroppen vilar från fysisk träning, mental ansträngning, emotionella trauman och från matsmältning. Matsmältningen tar oftast mer än 50% av kroppens energi och många av dess resurser. När vi vilar totalt börjar kroppen snabbt att göra fler resurser tillgängliga för läkande och utrensning. Du kan läsa mer om vattenfasta och även titta på en intervju med en expert inom vattenfasta.

Det är intressant att se att personer som börjar en vattenfasta med exempelvis B12-brist eller järnbrist kan med några veckors fasta testa sig och se att de, trots att de inte har ätit någonting och alltså inte har haft något intag av några näringsämnen, inte längre har brist. Detta beror på att problemet inte var ett bristande intag, utan en bristande förmåga att ta upp näringen.

Hur länge man behöver fasta kommer att bero på individens tillstånd inför fastan. Kroppen kommer att lägga mest resurser på de områden som den anser som de mest viktiga. Om näringsbristen inte anses lika essentiell för kroppens överlevnad som någongonting annat, som exempelvis plack i artärerna, så kommer det att dröja längre innan kroppen åtgärdar den.

OBS: Vattenfasta bör alltid göras under uppsikt av en erfaren person. I annat fall kan en längre vattenfasta vara farlig.

När bör man ta kosttillskott?

Det bästa man kan göra om man lider av näringsbrist är att se till att man äter en fullvärdig kost och att kroppen är ren och har förmågan att ta upp näringen. Detta görs bäst genom en översedd vattenfasta.

Nödsituationer

Men ibland kan det vara läge att ta kostillskott. Detta kan vara om hamnar i ett nödläge där man redan har en stark brist som kan leda till permanenta skador eller till och med död. I dessa lägen är det bra att under en period ta supplement. Därefter är det bästa att se till att rena kroppen genom fasta och se till att man börjar äta mat som innehåller allt man behöver.

Innan man har hunnit rensa kroppen

De flesta av oss behöver fler än en fasta för att kroppen ska kunna återgå till perfekt hälsa. Detta kan betyda att man fortfarande har problem med att ta upp vissa näringsämnen efter den första eller kanske andra fastan. Om man redan då lider av en näringsbrist och konsekvenserna kan vara farliga så kan det bästa vara att ta ett tillskott fram till nästa fasta.

Kostillskott behandlar symptom – inte orsaker

I och med att de flesta näringsbrister beror på ett dåligt upptag av näring betyder det att kosttillskott aldrig kommer att hjälpa med orsaken till problemet. Att ta ett kosttillskott är därmed bara ett sätt att behandla ett symptom. Olyckligtvis är det även ett sätt som gärna fortplantar och förstorar problemet i och med att kroppen slutar lägga resurser på att på ett effektivt sätt hitta näringen i maten. Man blir därmed lätt beroende av tillskotten.

För att åtgärda problemet föreslår vi naturens effektivaste väg – vattenfasta. Vattenfasta kommer inte bara att med tiden åtgärda problemet med dåligt näringsupptag. Det kommer även att ge kroppen möjlighet att läka det som den ser som de allvarligaste problemen och rensa ut de värsta gifterna som vi har samlat på oss. Men observera att vattenfasta alltid bör göras under uppsikt.